För snart åtta år sedan drog projektet i gång, men sedan kom pandemin, kriget i Ukraina och energikrisen och satte käppar i hjulen. Markus Larsson, mannen bakom den planerade skridskoarenan i Helsingfors, är hoppfull trots allt.

HBL 14.1.2023

Skridskoarena i Helsingfors står och stampar

För snart åtta år sedan drog projektet i gång, men sedan kom pandemin, kriget i Ukraina och energikrisen och satte käppar i hjulen. Markus Larsson, mannen bakom den planerade skridskoarenan i Helsingfors, är hoppfull trots allt.

Vintrarna fortsätter att vara oberäkneliga och vädret kastar om från tio minusgrader till regn och slask på bara några dagar. Det är inget drömläge för de issporter som är beroende av isar utomhus, som till exempel bandy.Projektet med skridskoarenan i Helsingfors skulle råda bot på problemet. Arenan skulle börja byggas redan förra året, men projektet har inte framskridit överhuvudtaget det senaste året.Orsakerna är många. Kriget i Ukraina och de höjda elpriserna har gjort sitt.Markus Larsson är en av dem som står bakom projektet. Han berättar att även coronapandemin var ett hårt slag mot hallen.- Vår tomtreservationen hann gå ut under covidpandemin. Sedan dess har vi kämpat med en rad olyckliga händelser. Kriget i Ukraina och prisökningarna kastade omkull alla planerade budgetar, säger Larsson.I slutet av november fick de ändå tomtreservationen förlängd fram till slutet av 2023. Planen är att arenan ska byggas i Malm, intill Malms ishall.Det är nu eller aldrig för Larsson & Co. Han är ganska säker på att Helsingfors stad inte kommer förlänga reservationen ytterligare en gång.Tidigare hade projektet en budget på cirka 37 miljoner euro. Den siffran har blivit omkullkastad av stigande priser och lågkonjunktur, men Larsson hoppas att man kan närma sig den siffran då läget stabiliseras.

Söker aktörer

Larsson vet att det kommer vara svårt för arenan att gå runt med enbart idrottsverksamhet. Därför söker de kommersiella aktörer som är intresserade av att hyra ytor i arenan.Fastighetskoncernen Wasa Group är med och utvecklar projektet och ska även bygga arenan. Koncernen söker genom en fastighetsfond finansiering för bygget av de kommersiella ytorna. Ytorna tänkta för idrott kan delvis finansieras av Helsingfors stad.- I praktiken betyder det att folk kan placera i fonden och på det viset vara delägare i arenan, förklarar Larsson.Bolaget Helsingfors Skridskoarena ägs av HIFK Bandy och föreningen Vesta. De driver projektet framåt tillsammans med Wasa Group. Koncernen är nu i gång med att locka kommersiella spelare till arenan.

- Att det lyckas är a och o för att arenan ska bli verklighet.

Har ni i nuläget kontakt med några intresserade aktörer?

- Jodå. I och med att tomtreservationen återigen är i kraft kan vi bland annat återuppta förhandlingarna med de som var intresserade i ett tidigare skede.Arbetet med arenan inleddes redan 2015 och diskussioner har förts med flera olika intressenter sedan dess. Problemet är att staden har vissa kriterier för vem de ser som lämpliga aktörer i arenan.Det finns praktiska frågor som behöver svar. Säg att till exempel Tokmanni skulle öppna en affär i arenan. Det skulle kräva en hel del parkeringsplatser.- Just nu rymmer inte tomten alltför många parkeringsplatser, och även Malms ishall som ligger intill har brist på platser. Detta måste lösas, säger Larsson.En annan sak som behöver ses över är trafikförbindelserna till tomten. Larsson säger att det finns en plan för hur trafiken ska löpa till och från arenan, men de nuvarande förbindelserna motsvarar inte den planen.- Det har väldigt stor betydelse för hur hallen byggs. Just nu har vi ingen tydlig bild av hur trafiken ska fungera.Det finns även miljöaspekter att ta hänsyn till. Helsingfors stad är mån om att trafiken i området inte ökar alltför mycket. Tomten ligger intill Ring I och är redan nu ett av de mest trafikerade ställena i landet.

Efterfrågan och behov finns

Om du frågar Markus Larsson är det självklart att Helsingfors behöver en skridskoarena. En undersökning som Wasa Group lät göra strax innan pandemin visade att de lediga istiderna i hallarna i Helsingfors var närmast obefintliga.- Under en vecka fanns det en tid klockan 15. Det råder en stor isbrist i Helsingfors och många juniorer tvingas åka långa vägar för att utöva sin hobby, säger Larsson.Isytan ska vara tillräckligt stor för att rymma en hel bandyplan (lika stor som en fotbollsplan). Den ska även gå att dela upp i till exempel tre olika rinkar. Tanken är att flera föreningar ska kunna använda isen till träning samtidigt.Larsson lyfter fram konstisen på Braheplanen som exempel. Den har sammanlagt cirka 100 000 användare per säsong. Han tänker sig något liknande i Malm.- Arenan ska gynna utövare av flera olika issporter, inte bara bandy. Vi vet att konståkningsföreningar har svårt att hitta istider för hobbygrupper och det finns flera klubbar som inte kan växa på grund av bristen på istider.I Sverige är man hästlängder före. Där finns redan 19 inomhushallar och 6 nya planeras. Enligt Larsson beror det mycket på att städerna och kommunerna i vårt västra grannland stöder idrottsföreningarna på ett annat sätt.- Vi har ingen sådan kultur i Finland.

Skridskoarenan i Malm skulle vara ett steg i rätt riktning, menar Larsson.- Arenan kunde bli en mötesplats för flera olika grenar, med andra tjänster i samma byggnad. Det skulle vara enbart positivt.

"Bandyns rättighet"

När det gäller bandyn är sporten i Helsingfors väldigt beroende av isar utomhus i nuläget. HBL har tidigare rapporterat om Helsingfors stads oförmåga att fixa isarna i skick tillräckligt tidigt. En inomhushall skulle förlänga bandysäsongen avsevärt.Vintrarna blandar och ger när det kommer till vädret och Larsson ser det inte som ett hållbart alternativ att fortsätta spela all bandy utomhus i framtiden.- När det är fint väder och kallt är det en fröjd att spela ute, men just nu känns det väldigt verklighetsfrämmande.Larsson lyfter även fram jämlikhetsaspekten. Enligt honom är det hög tid att bandyn får sin första inomhushall i Finland. Sporten har det tufft vad antalet utövare beträffar.- Det finns ungefär 200 ishallar i landet men inte en enda för bandyn. För att sporten ska växa måste det finnas förutsättningar för fler att börja spela. Jag tycker samhället har ett ansvar här. Det måste finnas rättvisa när det gäller förhållanden mellan olika grenar.

Tror du att ni kommer ro projektet i hamn?

- Åtminstone är jag hoppfull, men man kan såklart aldrig vara säker. Vi kunde ha varit så mycket längre på vägen redan nu.